Vem vet vad? Vad vet vem? EN tråkig söndag, precis som nästan alla andra söndagar i mitt liv. Sitter här och samtidigt som musiken tar mig lååångt bort härifrån så funderar jag på mina underbara vänner. Speciellt på två tjejer Alexandra och Martina. Så underbara människor finns helt enkelt inte! Im gon remember You, and You gon remember me. Vi har gått igenom eld och vatten vi har blivit osams vi har bråkat och sagt fula saker, men vi har alltid kommit tillbaks till varandra. Vissa betyder mer än andra, och ni är vissa..

Vad gör det så viktigt med att ha vänner..? Finns dom personerna som du verkligen kan lita på till 110%, dom som du kan säga vad du vill och verkligen vaad du vill utan att de kommer ut? Jag växte upp och lärde mig att inte lita på någon, bara min egna skugga... men jag har aldrig trott på det, alldeles för optimistisk kanske? Du litar på din pojkvän som du varit tillsammans med 1 månad, ni är tillsammans 1 år och de tar slut, vad händer sen då? Behålls hemligheterna fortfarande eller öppnas portarna där du låst in alla hemligheter? Du tror på äkta kärlek i den här åldern, du tror på att livet är en dans på rosor, du tror att du kan lita på alla dina vänner. Men en dag så får du kniven i hjärtat, och de är inte förrän då som du lär dig att inte lita på vem som helst... Ge inte ditt hjärta till vem som helst, för vem som helst kan riva det i bitar...Varför tror vi inte bara på det, lita aldrig på någon förutom dig själv? GÖR det inte, eller hitta dig din själsfrände som du vet aldrig kommer svika dig. Jag har hittat en.. och inte nog med det, jag hittade två. Martina och Alexandra, Jag älskar er!